Möte med Nina Larsson, 56 år

Att komma in i klimakteriet har varit lite bitterljuvt

Nina med kaffekopp

Jag har träffat Nina Larsson, 56 år, för att prata med henne om hur klimakteriet har påverkat livet på olika sätt. Hon beskriver sig själv som en rak och frank personlighet med glimten i ögat, som inte vanligtvis brukar vara rädd för att göra fel, säga som hon tycker eller ta emot kritik.

Nina lever med sin man i föräldrahemmet i byn Bäck utanför Valbo, Gästrikland. Hon träffade sin man redan i tonåren och de lever fortfarande tillsammans.

Nina berättar:

– Att komma in i klimakteriet har varit lite bitterljuvt. För samtidigt som barnen blivit vuxna, jag fick mycket tid för mig själv mina egna intressen, god ekonomi och det gick bra på jobbet så kom klimakteriet smygande. Förändringarna på psyket kom först. Jag hade jobbat i förskolan i över 30 år, varav de senaste 7 i en befattning som biträdande förskolechef i Gävle kommun. Jag hade älskat varje dag på jobbet i förskolan som förskollärare och senare år som chef. Tills den dag då de psykiska förändringarna blivit allt för påtagliga. Plötsligt blev jag mer rädd och orolig för att göra fel, att inte duga. Gick med en ständigt ihållande känsla av ångest och ibland hjärtklappning. Jag höll på att formas till någon jag inte ville vara.

Sannolikt hade klimakterieprocessen börjat påverka hur jag kände och reagerade långt innan jag själv förstod det. Jag kände mig oftare mer känslig och ledsen och extra sårbar om jag blev missförstådd. Utvecklade ett katastroftänkande, t.ex. om inte dottern svarade i telefonen när jag ringde, hade jag allt mer dramatiska och molande tankar.

Sa upp sig utan att ha ett nytt jobb

2017 tog Nina ett viktigt beslut, hon sa upp sig utan att ha ett nytt jobb, utan att veta vad som skulle komma sen. Chefen hade just föreslagit att hon skulle vidareutbilda sig 30 % av arbetstiden under tre år. Det blev droppen som fick bägaren att rinna över, jag kunde inte ens tänka mig tre år till kvar i denna befattning. Plötsligt var jag bara färdig, det fick vara nog.

Det var när jag började söka stöd om att få kunskap om att få balans i kost och träning via onlinetjänsten Mammafitness som jag fick till mig mer kunskap om hormoner och hur klimakteriet påverkar kroppen. Jag började förstå bättre. Klimakteriet påverkar kroppen och psyket så mycket mer än jag visste. Så medlemskapet i Mammafitness gjorde stor skillnad och mycket förändrades.

Tidigare hade hon ”tokbantat och toktränat” i veckorna för att sedan i helgen vräka i sig det mesta. Nu blev det mer balans i kosten. Mindre alkohol, målsättningen att gå minst 10 000 steg om dagen, styrketräning eller annan ansträngande träning minst 2-3 g/v. Musklerna har blivit ännu starkare och hon har numer en mer hållbar livsstil,  som ger energi även för andra fritidsintressen så som golf, skidåkning och trädgårdsarbete.

I maj 2020 upphörde mensen plötsligt och då kom också vallningarna, hettan, som att det brann i hela kroppen. Sömnen påverkades och hon blev mer lättväckt. Hormonspiralen, som i överenskommelse med barnmorskan hade fått suttit kvar så länge den hade lite hormoner kvar, hade slutat verka. Kroppen hade definitivt tagit nästa steg in i klimakteriet.

Nina delar gärna med sig till andra i samma ålder och situation hur hon lever för att må bra nu. Med syftet att andra i samma situation ska veta att man inte är ensam, det är normala symptom för de flesta kvinnorna och att det finns hjälp att få. Detta gör hon både genom att skriva blogg och vara aktiv på Instagram. 

Vilka råd vill du dela med dig av nu

Nina i vaxthuset 1
  • Jag har beslutat att inte ta hormoner.
  • Går på kraniosakral behandling var 6:e vecka.
  • Tar receptfritt naturläkemedel Klimadynon 2 ggr/dag. Ätit dessa ca. 6 månader och vallningarna har minskat.
  • För bättre sömn tar jag melatonin och magnesium innan läggdags.
  • Mot torra slemhinnor Vagisan kräm som är hormonfri.
  • Styrketränar och motionerar regelbundet
  • Balanserad kost med mycket frukt och grönt

Tidigare hade jag mer överseende med folk i min omgivning på ett sätt. Jag kunde också vara också mer ”påstridig” med mina övertygelser. Nu sätter jag gränser för mig själv på ett annat sätt och väljer mina strider. Sexlusten har gått i vågor de senaste åren och har minskat på senare tid, något jag sammankopplar med klimakteriet. Jag känner fortfarande samma kärlek för min man efter alla år och är stolt över våra fina barn och allt vi byggt upp tillsammans genom livet.

Vad skulle du säga till en 45 åring

Bromsa inte för tankarna att du faktiskt gått in i klimakteriet. Det är tufft men det är bättre att ”gå med” kroppen i förändringen. Prata om hur du mår hemma med familjen, vänner och på jobbet. Var öppen, läs på och ta den hjälp du behöver och prova dig fram.

Nina har själv jobbat som chef och gått många utbildningar. Ingen, vad hon kan minnas har pratat om klimakteriet. Inom förskolan arbetar många kvinnor och många känner sig stressade och upplever förändringar i sitt mående periodvis. Jag skulle önska att man pratade mer om att det också kan bero på klimakteriet, inte bara på arbetsmiljön.

Sjukvården borde tala mer om klimakteriet med kvinnor som är runt 40 om vilka symptom som kan uppstå. Hur vi faktiskt kan förebygga mycket genom en hälsosam livsstil. Och att klimakteriet är långt ifrån ”bara” värmevallningar.

Min erfarenhet är dock att sjukvården på senare år, är mycket öppen för att hitta vägar för att lindra klimakteriebesvär. Men först när jag själv påtalat att jag tror att det är just klimakterierelaterat.

Du kan följa Nina via bloggen noteratavnina.blogg.se och på Instagram ninapatorpet.