Många kvinnor rädda för hormonersättning – lider i onödan
I mitten av 1990-talet fick ungefär var fjärde kvinna i hela Sverige hormonbehandling för klimakteriesymtom. Behandlingen består normalt av det kvinnliga könshormonet östrogen ihop med gulkroppshormon, progesteron. I dag får bara cirka fem procent av kvinnorna behandling, baserat på hur mycket läkemedel som skrivs ut.
Den här förändringen inleddes 2002 med resultaten från en stor amerikansk studie, den så kallade WHI-studien, Women’s Health Initiative.
Professor Angelica Lindén Hirschberg, Karolinska Institutet, har länge forskat om könshormoner. Nu pågår en studie som ska jämföra syntetiska hormoner med de bioidentiska.
Just det här med syntetiska kontra bioidentiska hormoner är det jag som hormonterapeut får flest frågor om av mina kursdeltagare. Det råder stor oro kring om det recept man fått av sin läkare är något man ska hämta ut på apoteket eller inte.
Så den här studien ska verkligen bli intressant att se resultatet av.
Själv är jag inne på mitt 10:e år av hormonbehandling och kommer inte sluta så länge som min läkare stödjer att jag fortsätter. Jag hör till de kvinnor som trots att jag är 60+ direkt känner av besvärande kognitiva symtom och sömnstörningar utan dem och är inte beredd att ta den försämringen i livskvalitet. Samtidigt måste man naturligtvis ta ansvar för sin livsstil i övrigt, det kan ingen hormonbehandling åtgärda.